För att prissätta frakter används skrymmevikt, volymvikt eller dimensionerad vikt av i princip alla transportföretag. Syftet med användningen är att kunna göra en relevant prissättning för de sändningar som väger lite men som samtidigt tar upp en stor del av lastutrymmet. Det fraktpris som du oftast får betala är det som är högst mellan sändningens verkliga vikt och den beräknade skrymmevikten.
Uträkning av skrymmevikt baserad på 280 kg/m3
Omräkningsfaktorn 280 kg/m3 används ofta till att räkna ut den fraktdragande vikten. Enligt omräkningsfaktorn innebär detta att om vi skickar 1 m3 så bör sändningen debiteras som minst 280 kg. Paketets längd (m) multipliceras med bredden (m), höjden (m) och 280kg/m3. Nedan visas ett räkneexempel:
Ett paket som har måtten 0,2 meter x 0,2 meter x 0,3 meter får skrymmevikten 0,2 x 0,2 x 0,3 x 280 = 3,36 kg. Fraktpriset kommer att baseras på den fraktgrundande vikten 3,36 kg om vikten är högre än paketets verkliga vikt på vågen. Gällande avrundningsregler så kan dessa skilja sig från olika transportföretag och därför måste de studeras separat.
Uträkning av skrymmevikt baserad på 200 kg/m3
Bland internationella expressföretag är det vanligt med en faktor på 200 kg/m3. Detta används i uträkningar genom att paketets längd (cm) multipliceras med bredden (cm) och höjden (cm). Därefter divideras summan med 5000. Ett räkneexempel:
Ett paket som har måtten 50 cm x 25 cm x 15 cm får skrymmevikten ((50 x 25 x 15) / 5000) = 3,75 kg. Om den fraktgrundande vikten 3,75 kg är högre än paketets riktiga vikt kommer fraktpriset baseras på den vikten. Om inte så baseras fraktpriset på paketets verkliga vikt. Kontroller av eventuella avrundningsregler bör göras separat då de kan skilja sig mellan olika transportföretag.